I och med helgen som passerat är då denna klassikerresa över... Glädje, stolthet men samtidigt tomt på något sätt är nog de ord som beskriver känslan hos mig såhär dagrna efter. Tänkte sammanfatta årets utmaningar längre fram, men vi tar senaste nytt först och vänder tillbaka till lördag förmiddag:

- Vaknade efter en god natts sömn i vår huvudstad och laddade med en klassisk "hotellfrukost" innehållande äggröra, bacon, mackor och filmjölk med blåbärssylt.

- På med löparkläder och tillhörande överdrag för tunnelbane- och bussåkande mot en ö, där många lever väldigt gott... Försökte under förmiddagen nå Caesar för bestämma var och när vi skulle ses, utan att lyckas.

- Väl på Lidingö startade promenaden mot starten, med fortsatt sökning efter mina Romarkamrater som högsta prioritet! Jag fick fortfarande inte tag Caesar och lyckades dessvärre inte heller nå Augustus via telefon. Olyckligt och synd att vi inte träffades under lördagen eller hela helgen...

- Tog adjö till mitt fantastiska sällskap denna helg. S, I och Brutus - STORT TACK för Ni var med och verkligen förgyllde denna Stockholmshelg!

Fart och fläkt på Koltorp direkt efter starten. Foto S.

- Starten gick och det var svårt att inte springa för fort. Hittade en medelfart på cirka 5 min/km de första fem kilometrarna. Såhär i efterhand gick det lite för fort... Vill Ni se Tiberius puls och tider med mera kan jag varmt  rekommendera  bader.bloggplatsen.se.

- Letade såklart fortsatt efter mina kära kamrater utan resultat...

- Träffade omgående en namne (inte Tiberius, men ändå namne om Ni förstår vad jag menar). Vi hörde hejarop från publikum och båda tog såklart åt oss fast det inte var oss de hejade på. Vi bytte några ord på vägen, fin stämning på de mysiga Lidingöstigarna!

- Strax efter fem kilometer stötte jag på mannen Ni ser nedan i den vita t-

shirten och vi höll ihop över en mil. Vilken tempo han hade i kroppen, grymt!

Sluttiden för mannen från Mälarö SOK blev 2.38.47 Foto S.

- Vi pratade med jämna mellanrum och nästa år ska jag minst hålla hans tempo hela vägen.

- Med ungefär en mil kvar börjar Lidingöloppet på riktigt och det känns gôtt i benen. Min stukade fot gjorde sig påmind under princip hela loppet, men jag tror inte att det påverkade min sluttid så mycket, mer de avslutande träningsveckorna innan.

- Äntligen var den där, Abborrbacken: En vänstersväng och så uppför! Sprang förbi några tjejer från Trollhättan och jag kunde inte hålla mig:

"Äntligen har vi kommit dit vi har längtat hela dagen" ropade jag.

"Vi är dumma i huvudet" var svaret som kom blixtsnabbt.

"Mm, det är vi tillsammans" sa jag och joggade vidare.

- En man jag träffade i de avslutande kupperade delarna berättade om Karins backe som kommer några kilometer efter Abborrbacken. Den var grymt tuff och något jag gärna vill rekommendera alla backälskare!

- Den sista kilometern kom och nu ökade jag på stegen, det var ju trots allt jobbigt och gjorde ont i kroppen, så det var lika bra att få det överstökat...

En nöjd Romare efter 30 avklarade kilometer. Foto S.

- Trött Tiberius med stubbar till lår och en märklig känsla i vänsterfoten pustade ut tillsammans med hur många härliga löpare som helst på Grönsta.

Ungefär så skulle jag vilja beskriva min fjärde klassikerutmaning. Tiden blev 2.43.59 vilket känns helt okej med tanke på förberedelserna, målet för egen del var tre timmar och den är ju skön att klara!

Nu undrar kanske några, var är romardräkten? Jag gjorde ett val under lördagsförmiddagen som jag smsade till den ärade Caesar. Eftersom foten inte var okej kände jag att jag behövde bästa möjliga klädsel för att ta mig igenom loppet överhuvudtaget och när vi inte heller hade uniformerna på oss under cyklingen så kändes detta beslut lättare att ta.

Statistikintresserad som jag är kan jag dela med mig lite av tiderna från loppet som varit... Jag fick en bra start och det skiljde ungefär 9 minuter mellan mig och Romarna efter fem kilometer, men jag önskar jag haft deras energi mellan 15'e och 20'e kilometern då de var 2 minuter snabbare. Statistik är roligt och jag lovar att under veckan bjuda på sluttabeller.

Vill såhär avslutningsvis tacka mina kära romarkamarater för Ert sällskap detta Klassikerår, härligt att ha Er med på tåget! Tack också såklart till min kära S som stöttar mig i allt och lite till! Som jag nämnt tidigare vill jag såklart också tacka Brutus och I, ni är hur bra som helst! Tack nära och kära, Ni vet vilka Ni är och Ni finns alltid där, nu börjar uppladdningen inför Vasaloppet 2011!

Coolt att ha klarat en Svensk Klassiker & Nihil Sine Labore säger Tiberius!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Såhär ett tag efteråt så är det inte utan att man känner en viss tomhet då de mål man haft ett drygt år för sin träning helt plötsligt är slut. Men naturligtvis känner man en viss stolthet över att ha klarat av det man tagit för sig och även att ha i...

Kära Romarkamrater, har Ni hämtat Er från Lidingöäventyret? Hur ser Ni på nästa års utmaningar? Blir det någon Klassikergren? Vad tror Ni om den omtalade Romargalan?   Många frågor för att stilla min nyfikenhet... Hoppas allt är bra med Er!   ...

  En dryg vecka efter att Klassikerduellen mellan Augustus, Caesar och Tiberius avslutats kommer här en sammanfattning av året med all statistik du kan önska dig. Här är de officiella resultaten från vår Svenska Klassiker 2010:    Klassikercupe...

Då så är det till slut dags att säga Lidingöloppet CHECK och därmed även En svensk klassiker CHECK! Måste dock medge att det är med blandade känslor som jag gör detta...  Till att börja med får det dock bli lite kort om helgens bravader. Uppresa på...

Då är det äntligen dags att sy ihop En Svensk Klassiker! De senaste veckorna har för undertecknads del inte blivit som de var tänkta men i morse kändes det faktiskt som att foten var helt ok... Vissa steg gör ont, men överlag känns det som sagt skapl...